Översättaren Einar Heckscher om dikterna i denna samling:

»I sina låtar berättar Charles Bukowski om sin vardag, utan att sopa något under mattan. De berättar om naket liv, om gåtor kring liv och död, om ensamhet och gemenskap. Natt efter natt av ojämna rader, där arbetsplatser, grannar och älskarinnor, tjurfäktare, åldringar och barn, katter och hundar och denna världens stora, betraktas lika oförblommerat, av en man som inte drar sig för att driva med även sig själv framför sitt piano. Den här samlingen är utsnitt ur hans fresk över ett mänskohjärta, dess insikter och drömmar, rotade i en livsberusad, klarögd och djupt bildad humanism, som inte väjer för något som den kärleksfulle busen vid tangenterna finner vara sant. I en samling som fått namnet Otvättad kärlek och helvetshundar.«