En nervkittlande in- och utandning, ett politiskt reportage och lika väl experimentellt skakande & pulserande litteratur. Oravskys senaste verk är ett spektrum av jargonger, makabra situationer, ett kastande och ett samlande; liv häftat på papper. I vart och vartannat stycke svider det till av en skoningslös kritik av vårt katakombiska, svenska samhällsbygge, sett från en oskygg invandrares synvinkel.

Vladimir Oravsky har varit kulturchef vid Umeå kommun, regissör, reklamkonsult med mera och verkat inom många genrer. I dessa två systervolymer visar författaren att han är unik och ensam i sin genre, för här väntar oavbrutet det oväntade: om hur han fick sparken i Umeå, om livet som ensamvarg, om tillståndet i nationen, om skattemyndigheten, om Förintelsekonferensen, kritikers makt och omdömen, teveprogramidéer, politiker, filmer, sånger, dikter ... Slagen mot samhällsutvecklingen kommer hela tiden underifrån och författaren är en slugger, rabulist och satiriker som inte drar sig för att namnge folk och dra fram oförrätter. Det är ofta vasst och leder till eftertanke kring hur man bedömer folk och händelser, men eftersom Oravsky berättar extremt ingående om det som han just då retar sig på läser jag bara små avsnitt åt gången; det höga tonläget och fäktandet leder nämligen snabbt till mättnad.
- Stig Hansén, Bibliotekstjänsten, 2003:4