Min historia, min återberättelse av familjen von Essen-Strindbergs historia, börjar med beslutet att gå igenom Karin Smirnoffs samling på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm. Det kommer att ta mig tre år att lära känna familjen. Tre år tar det för bilderna att ta form. Jag läser och jag läser och skapar en värld där jag blir en del i familjelivet i Helsingfors. Rösterna, gesterna, något som liknar en undertext kryper sakta upp till ytan och blir till min värld i Specialläsesalen. Där, i utkanten av bilden, tar jag plats. En rätt märklig känsla; en svunnen tid beblandar sig med nuet. Jag läser Greta Strindbergs turnéreferat kallade dagboksbrev; jag läser veckobrev, affärsbrev och som extra krydda, kreativa dagböcker, textfragment, koncept och anteckningar - familjebrev med teatersmak. Familjebrev med teatersmak är förstås ett begrepp jag lånar av Karin; plockar det ur familjesamlingen hon ställt samman. Det är hon som styr min penna; det är hon som håller i penseln medan jag målar mina bilder. Hon för min hand, hjälper mig fånga tidsandan. Och jag svarar genom att tillägna den samspelta familjen, Siri, Karin, Greta, Hans och August var sitt brev.