Kvinnors utbildning i Sverige har i ett historiskt perspektiv i flera avseenden varit annorlunda än mäns. Könssegregeringen har inneburit ekonomiskt ojämlika villkor, skilda skolformer för flickor och pojkar och skillnader i utbildningens innehåll och syfte. Förändringar mot mer jämlika villkor har skett under lång tid och varit knutna till perioder med hög efterfrågan på kvinnors arbetskraft. I andra perioder har könsmönstren bevarats genom att de "kvinnliga" inslagen i utbildningen förstärkts.

Diskussioner och politiska beslut om kvinnors bildning och utbildning under 1800- och 1900-talen som lett till integration av kvinnors utbildning i den "manliga", samhälleligt styrda skolorganisationen behandlas här ur ett genusperspektiv. Utvecklingen på nationell nivå jämförs med förhållandena i Lund.