Detta diktade epos, i sonettens form, tar avstamp i den Grekiska mytologin. Ha¨r anva¨nds myten om Eko och Narcissus fritt som utga°ngspunkt fo¨r att beskriva ett destruktivt relationsmo¨nster. Ha¨r bera¨ttas a¨ven om tva° personlighetsstilar, att vara mer narcissistisk och sja¨lvha¨vdande, eller mer fo¨ljsam och som ett eko av andra

Eko gestaltar den relationsso¨kande kvinnan som o¨nskar en ja¨mlik och na¨ra ka¨rleksrelation med mannen Narcissus. A¨nda° fastnar hon i ett speglande av honom. Hon blir till ett Eko. Narcissus gestaltar den narcissistiske, sja¨lvupptagne mannen, som vill ha kontroll och beundran, men undviker en ja¨mbo¨rdig relation med den na¨rhet som a¨r grunden fo¨r verklig ka¨rlek.

Men hur blev Eko till Eko och Narcissus till Narcissus? Kanske kan denna bera¨ttelse ge o¨kad fo¨rsta°else fo¨r hur ett psykologiskt, socialt och kulturellt arv skapas och ger upphov till ett relationsmo¨nster. Ha¨r kan vi fa° inspiration till att bryta da°liga mo¨nster. Sja¨lvreflektion och sja¨lvinsikt kan ge nya mo¨jligheter. Vi fa°r mo¨ta Eko och Narcissus och bli delaktiga i deras tankar, motiv och historia. Eko fo¨rso¨ker fo¨ra¨ndra men Narcissus sta°r iha¨rdigt fast och ser enbart sitt eget perspektiv. Hoppet finner vi sa° i den sja¨lvinsikt som Eko lyckas na°. Vi fa°r fo¨lja hur Narcissus blev Narcissus och hur Eko slutade vara ett Eko av Narcissus.

Ulla Risling a¨r legitimerad psykolog och psykoterapeut och har under sin yrkesbana tra¨ffat ba°de Eko och Narcissus, a¨ven om Narcissus a¨r mer sa¨llsynt i terapirummet. Ulla har a¨ven skrivit boken Vattentrappan och flera sagobo¨cker under samlingsnamnet Mormors Sagor.